fröken svår



Igår var jag och Anna i Uddevalla och shopade innan dm-finalen. Jag tror min ena hjärnhalva domnar bort när jag köper grejer, det är som en frid som sprider sig i hela kroppen. Som till och med tränger bort ångesten över att pengarna försvinner, men jag orkar bara inte bry mig. Herre lite får man väl slösa. Det var ju ändå nödvändiga grejer vi köpte som Anna sa. Mitt aggrohumör försvann i allafall för resten utav dagen.
Och matchen vann vi med ja, 3-0 blev det tillslut efter en svettig förlängning.

Nu är det dags för seriösa saker, jobb! Javisst.


It's not a miracle we needed....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0