vi trodde vi var bra

Idag var farten så hög i den branta backen att bromstekniken inte alls fungerade som den gjorde igår. Jag var först ner för backen och sen ligger jag rätt som det är på backen, har tappat andan och skrapat upp knät och benet. I chock tar jag mig upp på fötterna igen då ser jag hur Anna kommer i lika hög fart som mig och inte heller hon kan bromsa. Det resulterar i att hon kör ut på gräsmatan och flyger av brädan och skrapar upp sitt knä hon med. Hur som helst är vi glada att vi lever och det är nog de 2 snälla gamla tanterna inklusive den sura kärringen med de 2 hunderna som Anna höll på att köra ihjäl lite senare. Men hon klarade faktiskt med väldigt små marginaler att svänga in mellan hundarna och de 2 tanterna och senare sätta sitt egna liv i fara och återigen sväga ut på gräset för att få stopp.
Det är härligt med fart, eller hur?
-En ringklocka borde ni ha!
Haha själv stod jag kvar och skrattade tyst.
Sen åkte vi till biblioteket och tvättade av oss all lera och blod, eeuh.


Annas ben


Mitt ben, det var så värt det.


:)


Anna

Göttans väder var det också. Hade inte klagat om jag kunde fått åka runt såhär varje dag.
Fast gärna betalt då.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0